Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 14/2001-2002

 

Datum

 

Lagutskottet

2002-04-23

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Lagutskottets betänkande

Initiativ till riksmyndigheterna angående begreppet "Ålands län"

·       Hemställningsmotion nr 1/2000-2001

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Motionärernas förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter1

Bakgrund. 1

Förekomsten av begreppet ”Ålands län”2

Utskottets bedömningar3

Ärendets behandling. 3

Utskottets förslag. 3

 

 

Sammanfattning

 

Motionärernas förslag

 

Ltl Fredrik Lindqvist m.fl. föreslår att lagtinget hemställer hos landskapsstyrelsen om utarbetande av ett initiativ till Finlands riksdag om att eliminera begreppet "Ålands län" ur gällande och kommande lagstiftning.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagtinget förkastar motionen men bringar betänkandet till landskapsstyrelsens kännedom.

 

Utskottets synpunkter

 

Bakgrund

Efter det Finland blivit självständigt grundade senaten år 1918 ett särskilt Ålands län. Åland hade dittills varit en del av Åbo och Björneborgs län. För det nygrundade länet inrättades en länsstyrelse och en tjänst som landshövding.

     I den första självstyrelselagen för Åland som trädde i kraft den 7 maj 1920 infördes begreppet landskapet Åland, vilket definierades som "det nuvarande Ålands län". I det kommentarverk till den första självstyrelselagen som författades av Arthur Tollet och John Uggla noteras att vid självstyrelsens införande ombildades Ålands län till självstyrelseområdet "landskapet Åland", vars område territoriellt motsvaras av de tidigare förvaltningsområdena Ålands härad och Ålands län. I den proposition som låg till grund för självstyrelselagen betecknades självstyrelseområdet ännu som Ålands län men under riksdagsbehandlingen infördes begreppet landskapet Åland.

     I 1951 års självstyrelselag anges att landskapet Åland tillkommer självstyrelse såsom i självstyrelselagen stadgas. Enligt lagens 1 § omfattar landskapet Ålands område Ålands län, sådant detta bestod den 7 maj 1920 då lagen om självstyrelse för Åland trädde i kraft. I 1991 års självstyrelselag anges att landskapet Åland tillkommer självstyrelse enligt vad som stadgas i självstyrelselagen samt att landskapet omfattar det område som när lagen trädde i kraft hörde till landskapet. Länsbegreppet förekommer överhuvudtaget inte i de senare självstyrelselagarna. Detta kan vad utskottet inhämtat leda till slutsatsen att Åland  varit ett län endast under perioden 1918-1922. Dock har i de lagar om länsindelningen som stiftats av riksdagen vid olika tillfällen "Ålands län" varje gång uppräknats bland de olika länen. I ett betänkande från en statlig kommitté 1987 (1987:56) noterades att landskapet Åland "står utanför den allmänna länsindelningen" men utgör "likväl administrativt ett län i fråga om statsförvaltningen".

     I en hemställningsmotion till riksdagen (nr 13/1972) föreslog Ålands dåvarande riksdagsman Evald Häggblom att riksdagen skulle hemställa om att regeringen skulle skrida till snara åtgärder för att ur gällande lagtext eliminera det mot Ålands självstyrelselag stridande och i övrigt inkonsekventa uttrycket "Ålands län". I  hemställningsmotionens motiveringar ingår dels en bakgrund till de ovan refererade bestämmelserna i självstyrelselagarna, dels en genomgång av i vilken utsträckning begreppet "Ålands län" förekommit i de olika lagar som under årens lopp stiftats för att reglera länsstyrelseförvaltningen. I motionen anfördes avslutningsvis  att landskapet Åland "utgör en territorialkorporation där rikets förvaltning representeras av en landshövding och en länsstyrelse, men något åländskt län existerar inte parallellt med landskapets territorium".

     Den gällande självstyrelselagen bereddes av en särskild statskommitté, den s.k. Ålandskommittén. I kommitténs betänkande (1987:31) behandlas i den allmänna motiveringen bl.a. landshövdingens ställning och uppgifter. Kommittén konstaterar att regeringen i landskapet företräds av landshövdingen, vars uppgifter avviker avsevärt från de uppgifter som ankommer på de övriga landshövdingarna. Kommittén konstaterar vidare att benämningen "landshövding leder lätt till ett sådant missförstånd att landskapet uppfattas som ett län bland andra län och inte som ett utanför den normala länsindelningen stående självstyrt område". Bland annat av nämnda skäl föreslog kommittén att regeringens representant i landskapet framdeles skulle benämnas riksombudsman. I den slutliga propositionen återgick dock regeringen till den tidigare benämningen landshövding.

 

Förekomsten av begreppet ”Ålands län”

Utskottet har vid behandlingen av motionen försökt bilda sig en uppfattning om i vilken utsträckning begreppet "Ålands län" fortfarande används i författningar och i olika officiella texter. I 1 § i den nya länsstyrelselagen (FFS 22/1997) uppräknas de sex län som finns i Finland. Som ett av länen anges Ålands län. I ett statsrådsbeslut om länens områden samt om länsstyrelsernas verksamhetsställen och namn (FFS  121/1997) ingår i beslutets 5 § begreppet Ålands län i paragrafens rubrik. Däremot noterar utskottet att länsbegreppet inte används i fråga om länsstyrelsens benämning vilket är fallet beträffande namnen på de övriga länen i landet. I stället används uttrycket "länsstyrelsen på Åland". Länsstyrelsens tidigare officiella benämning har varit "länsstyrelsen i landskapet Åland".

     Förutom i de två nämnda författningarna har utskottet återfunnit uttrycket Ålands län i statsrådets beslut om den språkliga indelningen av ämbetsdistrikt och självstyrelseområden under åren 1993-2002 (FFS 1364/1992). I övrig rikslagstiftning förefaller det som om lagstiftaren i allmänhet använt uttrycken "landskapet Åland" eller endast "Åland" när landskapet i något administrativt eller geografiskt avseende berörs i författningstext. Någon fullständig genomgång av rikslagstiftningen har utskottet dock inte företagit.

     Enligt vad utskottet inhämtat har det förekommit att begreppet Ålands län används i andra av myndigheter publicerade dokument och publikationer än i lagstiftningen. Detta kan gälla sådant som statistik, kommittébetänkanden, cirkulär och liknande men också material av mera informell natur såsom kartor och informationsmaterial av olika slag. Orsaken till detta torde ofta ligga i att vederbörande myndigheter och deras tjänstemän samt serviceproducenter som de anlitar saknar tillräcklig kunskap om den särställning Åland har inom republiken Finland. Utskottet har i sammanhanget konstaterat att det sedan några år tillbaka finns ett formaliserat samarbete beträffande statistikproduktionen mellan landskapsstyrelsen, i praktiken närmast representerat av Ålands statistik- och utredningsbyrå, och statistikcentralen. Man har där bl.a. kommit överens om att begreppet "Ålands län" inte skall användas i sådan riksomfattande statistik där materialet redovisas länsvis.

 

Utskottets bedömningar

Motionärerna hänvisar till 22 § i självstyrelselagen som anvisar en möjlighet för lagtinget att väcka initiativ i frågor som hör till rikets lagstiftningsbehörighet. Ett sådant initiativ föreläggs för riksdagen genom regeringens förslag. Utgående härifrån föreslår motionärerna att lagtinget skulle uppmana landskapsstyrelsen att utarbeta ett sådant förslag till Finlands riksdag angående begreppet "Ålands län".

     Enligt utskottets åsikt är det med tanke på landskapets status som ett utanför länsindelningen stående självstyrt område viktigt att det missvisande begreppet "Ålands län" inte förekommer i myndighetsdokument och informationsmaterial. Enligt utskottet är problemet dock inte av den naturen att ett initiativ enligt 22 § självstyrelselagen vore den mest ändamålsenliga metoden. Utskottet vill däremot anmoda landskapsstyrelsen att i sina kontakter med riksmyndigheterna påtala den felaktiga användningen av länsbegreppet där detta förekommer såväl i myndighetsdokument som i mera informella sammanhang och uppmana riksmyndigheterna att för framtiden beakta detta. Om begreppet "Ålands län" kunde avlägsnas ur länsstyrelselagen skulle enligt utskottets bedömning sannolikheten minska för att begreppet inte heller används i andra dokument. Med tanke på den mängd material som produceras inom ramen för medlemskapet i EU finns det vidare orsak att bevaka att Ålands särskilda ställning noteras också här.

     Mot bakgrunden av det anförda anser utskottet inte att ett initiativ till riksmyndigheterna enligt 22 § självstyrelselagen är påkallat och föreslår därför att motionens kläm förkastas. Däremot föreslår utskottet att lagtinget bringar utskottets synpunkter till landskapsstyrelsens kännedom.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 28 mars 2001 inbegärt lagutskottets yttrande över motionen.

     Utskottet har i ärendet hört landshövdingen Peter Lindbäck.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Lotta Wickström-Johansson, vice ordföranden Roger Jansson samt ledamöterna Christer Jansson, Mats Perämaa och Olof Salmén.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget med förkastande av hemställningsmotionen nr 1/2000-2001 bringar betänkandets motivering till landskapsstyrelsens kännedom.

__________________

 

 

Mariehamn den 23 april 2002

 

 

Ordförande

 

 

Lotta Wickström-Johansson

 

 

Sekreterare

 

 

Lars Ingmar Johansson